Många oklara frågor i delgeneralplanen
Den politiska oenigheten om förslaget till delgeneralplan för Mariehamns centrum har nästan uteslutande fokuserat på formuleringarna för skyddsvärda byggnader och miljöer, men planen innehåller även andra för staden viktiga förändringar som också bör diskuteras innan klubban får falla.
Exempel på sådana förändringar är en förlängning av Torggatan som gågata från Norragatan till Norra Esplanadgatan och att Norragatan och Nygatan byggs om och parkeringsplatserna minskar – förslag som knappast är förenliga med medborgares och affärsmännens önskemål om mera liv och rörelse i centrum? Planen kunde också innehålla en möjlig inglasning av en del av Torggatan vilket om den förverkligas skulle bidra till ökade aktiviteter i centrum under särskilt den kalla årstiden.
Oenighet om formuleringar
Delgeneralplanen har vandrat i olika instanser i staden men är nu bordlagd i fullmäktige. Oenighet råder om formuleringarna för skyddsvärda byggnader och miljöer. Det gäller främst om hur tvingande bestämmelserna ska vara i delgeneralplanen.
För att reda ut vad lagstiftningen stipulerar om kravet på skydd i delgeneralplanen begärde stadsarkitekten 2019 ett utlåtande från vice häradshövding Christer Jansson om vilka konsekvenser för detaljplanläggningen som följer av bestämmelser i generalplan rörande skydda av byggnader och områden.
Så här skriver Christer Jansson om skyddsmärkningen av fastigheter och miljöer:
”Om det alltså objektivt sett existerar kulturvärden som bör skyddas enligt 19 § 2 mom. måste någon form av skydd införas”.
”Att inte införa det skyddet är att handla i strid med lag och underlåtenhet kan leda till att antagen plan upphävs”.
Ger förslag
Christer Jansson ger också förslag på hur skyddsbestämmelserna kunde formuleras:
”Skyddet regleras närmare på stadsplanenivå, om det är detta man tänkt sig. Den formuleringen gör att besvär inte kan anföras mot planen på den grunden. Innebörden att bestämmelsen blir då att förbud mot rivning och exteriörförändring i princip kvarstår men att det blir möjligt att i stadsplanen införa t.ex. bestämmelser som underlättar för de berörda fastighetsägarna att trots gällande förbud nyttja sina fastigheter på ett ändamålsenligt sätt”.
Fullmäktige kunde med stöd av detta skriva exakt som Christer Jansson föreslagit ”Skyddet regleras närmare i stadsplanen” och därmed fastställa delgeneralplanen.
Märkligt att inte enas
Därför är det märkligt att fullmäktige inte kunde enas om stadsutvecklingsnämndens förslag till formuleringar som t.o.m. var tydligare än Janssons formulering: ”Arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefull byggnad (kategori A). Byggnaden bör bevaras och dess exteriör inte ändras så att dess värdefulla karaktärsdrag förvanskas. Skyddets nivå regleras i stadsplan.”
”Stadsbildsmässigt värdefull byggnad (kategori B). Byggnadens värdefulla bidrag till stadsbilden ska respekteras. Om byggnaden ändras eller ersätts ska den nya byggnaden bidra till helheten i stadsbilden på motsvarande sätt.”.
Bör debatteras
Den politiska oenigheten handlar ju inte om frågan ifall det finns kulturvärden att skydda i centrum utan hur man i den nya generalplanen ska formulera skyddet för fastigheter och miljöer som bedöms skyddsvärda och som i förslaget har klassats som A respektive B.
Tyvärr finns som nämnts ovan men även andra viktiga förslag till ändringar i planen som också borde debatteras och rättas till innan planen slås fast.