sv en

Debatt

Ensidig rapport om strukturella hinder för hållbar utveckling

Peggy Eriksson 11.10.2022

Nyligen publicerade föreningen bärkraft.ax en rapport om ”strukturella hinder” för att förverkliga målen i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Rapporten bygger på intervjuer med ”21 anonyma nyckelpersoner med god kännedom inte respektive målområde”.

Att dessa icke namngivna personer utgörs av ledande tjänstemän inom förvaltning och ledande företrädare för social- och hälsovård samt tredje sektorn gör att utgångspunkten för rapporten direkt blir ensidig, där brukare och berörda helt lämnas utanför.

Väldigt myndighetsvinklad

Det enögda urvalet av ”respondenter”, alltså vilka som tillfrågats, visar sig också i svaren och rapportens slutsats som blir väldigt myndighetsvinklad. Alla som berörs av målen i agendan, det vill säga alla som bor på Åland, kommer inte till tals utan förpassas till objekt som med skärpt lagstiftning, piska och morot ska förmås att ta ett bättre klimat- och miljöansvar.

Som grupp hängs Ålands privata markägare ut som ett stort strukturellt hinder liksom antalet kommuner. Slutsatsen är att även Ålands självstyrelse sätter käppar i hjulen för ett utvecklat och hållbart samhälle.

Värnar självbestämmande

Ålands Framtid värnar om självbestämmande för den enskilda ålänningen, för kommunerna och för Åland. Därför kan vi inte stöda de ensidiga slutsatser som förs fram i rapporten.

Det privata markägande är inget hinder utan bidrar tvärtom att Åland har välskötta skogar, öppna landskap och en levande skärgård. Den småskaliga kommunstrukturen uppmuntrar till att invånarna värnar sin kommun och med stor sakkännedom planerar för att de som bor i kommunen skall ha det så bra som möjligt.

Självstyrelse ger utveckling

Vår 100-åriga självstyrelsen ligger till grund för det unika samhälle vi har idag. Det är tack vare vårt självbestämmande som vi kunnat anpassa vår lagstiftning och tillvaro utifrån våra egna specifika behov. Utan självstyrelsen och rätten till vårt svenska språk hade Åland varit ett förfinskat landskap i Finland idag.

Det privata markägandet på Åland bidrar till en hållbar utveckling, menar Peggy Eriksson.

Tvärt emot vad som sägs i den aktuella rapporten är inte självstyrelsekostymen för stor, utan för liten. Med ökat självbestämmande kan vi ytterligare forma och utveckla vårt samhälle på ett hållbart sätt.

Alla ska få blomma

Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda har en vision för att alla ska kunna blomstra i ett bärkraftigt samhälle. Till ”alla” räknar Ålands Framtid även in de privata markägare som sköter sin skog och ser till att vi får lokalproducerat virke utan långa, miljöbelastande transporter.

På blomsterängen finns även jordbrukarna, mjölk- och köttproducenterna som förser oss med lokalproducerad mat, liksom våra fiskare som varsamt brukar våra vattenområden.

Rapport med oklart syfte

Vad är syftet med rapporten? Att Ålands förvaltning ska äga skogarna och ha offentligt anställda som sköter dem? Att ensidigt ställa rigorösa miljö- och klimatkrav på våra bönder så att de dukar under? Hur utvecklande och hållbart är det?

Vår kommunstruktur visar också hur små samhällen kan blomstra. Det strukturella hindret för kommunerna idag är att de mindre riskerar att duka under på grund av allt fler och tyngre lagstadgade uppgifter som tvingar fram kommunsammanslagningar. Hur hållbart är det?

Berörda bör också höras

Ålands Framtid anser att den aktuella rapporten om strukturella hinder för utvecklings- och hållbarhetsmålen haltar, är bristfällig och ger en väldigt ensidig bild av verkligheten och vad som bör göras. För att få en helhetsbild bör även brukarna och berörda höras.

Peggy Eriksson
Ordförande Ålands Framtid

Tillbaka