sv en

Debatt

Ålands Framtids formkurva pekar uppåt

Pia Eriksson 07.02.2019

I sin analys av partiernas formkurva inför höstens lagtings- och kommunalval spår Ålandstidningens politiska reporter Jonas Bladh att Ålands framtid har det sämsta utgångsläget av alla partier.

Det illustreras med en röd pil som pekar rakt ned.

Orsaken till denna mycket dystra prognos är, enligt Bladh, att ÅF:s röstmagnet och förre ordförande Axel Jonsson inte ställer upp för omval. Detsamma gäller troligen även populäre Brage Eklund.

Utan dessa kandidater riskerar ÅF att falla ur lagtinget, menar Jonas Bladh. Det enda som kan rädda partiet från ett valfiasko är att Anders Eriksson bestämmer sig för en comeback.

Positivt mottagande

Som Ålands framtids första kvinnliga ordförande känner jag inte alls igen mig i denna domedagsprofetia. Tvärtom.

Må vara att jag till skillnad från mångåriga lagtingsledamöter är orutinerad, men det vägs förhoppningsvis med råge upp av att jag tas emot som en fräsch politisk kraft med ett genuint samhällsengagemang utifrån en bred erfarenhet från många områden.

Mottagandet bland ålänningar jag möter, kända som okända, är nästan uteslutande positivt. Det gäller särskilt inom kvinnliga målgrupper som tidigare inte engagerat sig i politiska frågor.

Tänka utanför boxen

Min absoluta förhoppning är att Ålands framtid med mig som ordförande ska kunna tilltala både gamla och nya väljare och på så sätt få en bredare bas att stå på.

Mitt politiska engagemang bygger på helhet, hållbarhet, rättvisa och förmåga att tänka utanför boxen. Att lunka på i samma fotspår leder inte till utveckling.

Vi måste lyfta oss från det bekvämlighetstänk som speglat vår tillvaro allt för länge och istället aktivt våga skapa vår egen framtid utifrån våra villkor och behov.

Endast vi kan förändra

Vi måste bryta den stagnation som Åland befinner sig i och hitta nya innovativa förutsättningar för ett vitalt näringsliv. Nya arbetsplatser skapar tillförsikt, inflyttning, välmående och social trygghet i en tid då våra traditionella näringar har det tufft.

Numera går det knappt en månad utan att något av våra större företag varslar personal om uppsägning. Det här är givetvis inte hållbart.

De enda som kan förändra detta är vi själva eftersom ingen annan kommer att göra det åt oss.

Och jag tror på ålänningarnas förmåga. Det är också orsaken till att jag bestämde mig för att gå med i Ålands framtid. Det svek och den nonchalans Finland har visat oss de senaste åren har övertygat mig om att Åland inte har någon framtid med nuvarande självstyrelsesystem.

Lite mer jävlar anamma

Sker inga radikala förändringar som ger oss utökad rätt att bestämma över utvecklingen av vårt eget samhälle kommer vi sakta med säkert att inlemmas i och kvävas av det finska systemet. Några tecken på motsatsen finns inte och jag sätter inget större hopp att det blir bättre med en ny finsk regering. Trenden är tydlig.

I nationalstaten Finland finns inget utrymme för en autonomi som heter Åland.

Så lite mer jävlar anamma nu, ålänningar, om jag får be.

Ålands Framtid går framåt

Slutligen vet jag inte vilket politiskt medium Jonas Bladh har använt sig av för att sia om framtiden. I senaste Åland gallup går Ålands framtid framåt och tar ytterligare ett mandat i lagtinget.

Mot den bakgrunden passar kanske Ålandstidningens formkurva för Ålands framtid bättre in på tidningen än på oss som politiskt parti.

Tillbaka