Använder vi inte vår demokratiska rättighet att ha en åsikt, då kommer någon annan att fylla det tomrummet.
Det är just vad som händer på Åland.
Lantrådet undviker att uttala sig om utrikes- och säkerhetsfrågor under hänvisning till att utrikes- och säkerhetspolitik inte ingår i Ålands behörighetsområden, utan Finlands. Man ger bort sin demokratiska rätt att tas i beaktande i ett politiskt läge där säkerhetspolitik är högaktuell.
Uppnått förhöjd status
De tre nordiska autonomierna Åland, Färöarna och Grönland har samma utgångsläge. De har inte behörighet i utrikes- och säkerhetsfrågor men har alla en säregen status. Färöarna och Grönland har tagit ställning utifrån deras strategiska läge och uppnått en förhöjd status som övergår självstyrelsens gränser.
I decennier har Färöarna och Grönland fört en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik trots att den är dansk behörighet. De danska självstyrelserna har intagit en så pass aktiv plats att de genom Danmark fått tilldelat en egen del av utrikes- och säkerhetspolitiken.
Deltar aktivt i förhandlingar
Arktiska Rådet består av de nordiska staterna samt USA, Kanada och Ryssland. Notera att den danska delegationen sedan 1998 heter the Delegation of Denmark/Greenland/Faroe Islands där alla tre deltar aktivt på ministeriell och tjänstemannanivå och där alla tre flaggor är representerade.
Danmark har insett att det har inget mandat i arktiska frågor utan Grönland och Färöarna.
Färöarna och Grönland reagerar
Autonomierna i Västnorden reagerar. Grönlands landstyreformand Múte Egede undrar varför Grönland inte fått inbjudan till mötet när president Niinistö bjudit president Biden och de nordiska staterna till möte när arktiska frågor och säkerhetsläget i Östersjön står på agendan.
Egede påpekar att i Norden finns lag ett och lag två. Han understöds av Färöarnas premiärminister Aksel V. Johannesen (ej Johansen som Hbl skriver) som utvecklar att lag ett och lag två i Norden är motsägelsefullt när målet är att göra Norden till världens mest integrerade region år 2030.
Tar inte tillfället i akt
Lantrådet understödde inte autonomiledarnas åsikt trots deras specialstatus, därmed tog hon inte tillfället i akt att upphöja Ålands specialstatus i säkerhetsfrågor, nämligen demilitariseringen.
Finland reagerar med att genomföra en stor utredning om Ålands demilitariserings hållbarhet. Varför gör inte Åland en egen undersökning? Tänk om de skulle komma till olika konklusioner.
Oppositionen reagerar
Lagtingsledamot Anders Eriksson som har lång erfarenhet av nordiska frågor påpekar i sin insändare ”Lantrådets undfallenhet skadar Ålands sak” att när lantrådet inte understöder sina kollegor får autonomierna ett lag ett och ett lag två där Åland fastnat som tvåa.
Även lagtingsledamot Nina Fellman (S) påpekar viktigheten av demilitariseringen i artikeln ”Stå upp för aktiv demilitarisering”.
Behöver inte stå ensam
Lika viktig som Arktis är för Grönland lika viktig är demilitariseringen för Åland. Finlands metod är att höra och underrätta. Danmarks metod är att ge riksdelarna plats vid bordet och låta flaggorna hissas. Åland behöver inte stå ensamt, det finns en precedens i Norden att tillgå om man vill.
Maiken Poulsen Englund (ÅF)
Före detta attaché i Färöarnas regerings utrikesavdelning