Stressa inte fram en ny självstyrelselag
Självstyrelselagen utgör grunden för det åländska samhällets existens som svenskspråkig autonomi inom staten Finland. Alla författningar måste uppdateras för att vara tidsenliga. Därför startades för mer än tio år sedan en process för att modernisera den snart 30 år gamla självstyrelselagen.
Ramlag ett grundkrav
Det resulterade i den parlamentariskt tillsatta Ålandskommittén under ledning av president Tarja Halonen. Lagtingets enhälliga beslut inför förhandlingarna var att den nya självstyrelselagen ska bygga på en ramlag som ger Åland rätt att överta all lagstiftningen som inte uttryckligen tillhör staten Finlands kärnområden. Modellen hämtades från Färöarna och Grönland vars självstyrelser sedan 2005 respektive 2009 bygger på en ramlag i förhållande till Danmark.
Redan i ett tidigt skede stod klart att ramlagsmodellen inte accepterades av de finska företrädarna i kommittén. Sakta men säkert maldes de åländska argumenten ner. I sitt slutliga betänkande hade det åländska grundkravet smulats sönder till en lista med 18 punkter av mer eller mindre symboliskt värde för självstyrelsen.
Blottlägger bristande respekt
Ålands Framtids representant i kommittén, Axel Jonsson, betecknade resultatet som odemokratiskt med hänvisning till att det byggde på finska diktat och valde därför att inte underteckna slutdokumentet.
”Betänkandet blottlägger Finlands regerings bristande respekt för Ålands folks rätt till självbestämmande och bekräftar den finska statens politiska ovilja och oförmåga att låta Åland utvecklas efter sina egna språkliga och ekonomiska förutsättningar och behov”, motiverade Jonsson sitt beslut.
I den remissrunda som följde mötte slutbetänkandet kompakt motstånd bland de finska ministerierna. När röken hade lagt sig fanns inget kvar av egentligt värde för den åländska självstyrelsens utveckling.
Löften från finska regeringar
Därefter vidtog förhandlingar på tjänstemannanivå. I minnet fanns utfästelser från två efter varandra följande finska regeringar om att den så kallade avräkningsgrunden från 1993 ska justeras så att Åland får ett rättmätigt årligt återbetalningsbelopp i förhållande till ökad folkmängd och skattekraft.
I efterdyningarna av den havererade hälsovårdsreformen i Finland och fortsatt envetet motstånd från berörda ministerier lyckades Åland till slut få igenom en höjning av avräkningsgrunden med 0,02 procent. Höjningen beräknas öka Ålands inkomster med cirka 10 miljoner euro per år och motsvarar inte på långt när verkligheten. För övrigt har revisionen stått still.
Framstressat fiasko
Med tanke på att coronapandemin visat på ytterligare stora brister gällande behörighetsfrågor och respekt för självstyrelsen från finsk sida är det mycket oroväckande att Ålands lantråd i en intervju vill forcera revisionen med en ”vision” om att ett förslag till ny självstyrelselag ska ligga klart redan under detta år. Med tanke på alla oklarheter som tillkommit och den bevisade kompakta finska oviljan att modernisera hela självstyrelsesystemet riskerar en stressad behandling av lagen bli ett fiasko av stora mått.
Varför denna brådska? Tåget redan har gått för att kunna fira Åland 100 med en ny självstyrelselag och då finns absolut ingen anledning att rusa iväg. Vi inom Ålands Framtid anser det långt viktigare att få tillstånd en modern självstyrelselag som skapar en trygg och säker grund för kommande generationer ålänningar att forma sitt eget samhälle.
Dags att backa bandet
Så låt oss backa bandet, åter plocka fram grundkravet om en ramlag, visa lite jävlar anamma och sedan låta det ta den tid det tar. Använd firandet av Åland 100 till att uppmärksamgöra omvärlden på ålänningarnas folkrättsliga krav på mänskliga fri- och rättigheter.
Ålands Framtid
Styrelsen