Föräldraansvaret ska inte sopas under mattan
Åland har liksom Finland ratificerat FN:s barnkonvention. Det innebär att all lagstiftning som berör barn även ska beakta barnen rättigheter. I Finland vill Barnombudsmannen att kravet skrivs in i grundlagen och får medhåll av Ålands barnombudsman (Ålandstidningen 28.2.2022).
Lagen om barnomsorg är berör i allra högsta grad våra barn. Därför är det inte bara förvånande, utan även direkt fel att anta lagen utan någon som helst analys av hur lagen påverkar barnen. Ändå är det precis vad lagtinget gjorde i måndags.
Barnen behöver tid
En block- och partisplittrad majoritet i ett för dagen decimerat lagting vägrade dessutom anamma ett tillägg (kläm) till beslutet om att regeringen till hösten ska återkomma med en barnkonsekvensanalys av den nya lagen. Ålands regering med ansvarig minister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) skyller den panikartade beredningen på tidsbrist med hänvisning till ett EU-direktiv.
Samtidigt är det just tid som våra barn behöver idag och kanske mest av allt tid med familjen, fysisk närvaro, trygghet och avkoppling från den ökande vardagsstressen, där barnen i allt tidigare ålder översköljs med digital information med bristande förankring i den analoga, sociala verkligheten. Samtidigt ställer vi vuxna oss frågan varför våra barn och unga mår allt psykiskt sämre?
Föräldraansvaret måste diskuteras
Att utöka den subjektiva rätten till att ha barnen heltid på dagis förbättrar absolut valfriheten för barnfamiljerna och kan bidra till ett mer jämställt föräldraskap. Men det innebär inte per automatik att det är bäst för barnen, vilket ju en barnomsorgslag i allra högsta grad ska ta hänsyn till och som Åland dessutom internationellt förbundit sig till att utreda och säkerställa i all lagstiftning som berör barn och unga.
På det politiska etablissemangets korrekthetslista placeras föräldraansvaret ganska långt ner till förmån för jämställdhetsmål och valfrihet för barnfamiljer. Med tanke på den ökade psykiska ohälsan bland våra barn och unga anser Ålands Framtid att inget område ska uteslutas. I de fall föräldraansvaret brister måste samhället erbjuda stöd och hjälp i stället för att sopa det under mattan. Vi måste gå till botten med alla utmaningar i syfte att våra barn och unga ska må bättre.
Barnomsorgen går på knäna
Beredningen av den nya barnomsorgslagen saknar även en konsekvensanalys av hur den utökade rätten till dagisplats påverkar vår redan mycket hårt belastade barnomsorg som får allt större ansvar för barnens försämrade välmående. Larmrapporter om hur dagispersonalen går på knäna och även slutar kommer allt tätare. Vad händer den dagen då daghem måste stänga på grund av personalbrist? Vilken välfärdslösning har då de politiker som nu förbiser barnperspektivet då till hands?
Och hur påverkar den nya barnomsorgslagen kommunernas kostnader för barndagvården? Inte heller det är utrett samtidigt som en majoritet av lagtinget spelar svälta räv med kommunerna genom att vägra höja landskapsandelarna till en rättmätig nivå i förhållande till de allt högre krav som ställs på kommunernas samhällsservice.
Skapa politiskt förtroende
Det måste bli ordning och reda för att skapa ett politiskt förtroende bland ålänningarna. Genom att påtala brister och komma med konstruktiva förslag vill Ålands Framtid bidra till detta.
Magnus Jansson
Gunder Andersson
Linda Jansson
Rolf Granlund
Jonny Landström
Peggy Eriksson