Tvångsreformen skadar tilltron till parlamentarismen
Den minst sagt yviga politiska debatt som uppstått i spåren av folkomröstningen i Sund om att sammanslå kommunen med Finström och Geta gynnar varken demokratin, sakfrågan eller folksämjan.
Att regeringspartierna och majoriteten av oppositionen eldar på ja- och nej-sägare till kommunsammanslagningar leder till ökad konfrontation och en infekterad politisk stämning som allvarligt skadar den demokratiska process som måste föregå varje betydande samhällsförändring.
Regeringen har misslyckats
Den uppkomna situationen visar att Ålands regering i grunden misslyckats med att övertyga folkviljan ute i kommunerna om fördelarna med att sammanslå kommunerna till större enheter. Argument om helhetssyn, kommunal kompetensförstärkning och ökad likabehandling av kommuninvånare övertrumfar inte kommuninvånarnas oro över risken att förlora närdemokratin och närservicen.
Oron är befogad eftersom det ingenstans i regeringens utredningar om kommunreformen framkommer något som garanterar fortsatt lokalt inflytande och rätt till närservice. Än värre är att regeringen inte något avseende kan påvisa att de föreslagna kommunsammanslagningarna leder till ekonomiska inbesparingar. Hur det slutligen blir är upp till de nya, större kommunerna att bestämma, låter regeringen hälsa.
Kräver psykologiskt kompetens
Det är just detta å ena sidan diktatoriska och andra sidan nonchalanta sätt gentemot kommunerna att driva igenom reformen som gör den problematisk, för att inte säga ogenomförbar i sin nuvarande form. Pragmatisk politik kräver visst mått att psykologisk kompetens och ett stort mått av sunt förnuft. Med facit i hand inser nog även regeringen att initiativet till reformen bör komma från kommunerna själva och inte genom diktat från högre ort.
Att med hot om tvång och löfte om tidsbegränsade ekonomiska morötter försöka driva igenom en av Ålands mest genomgripande samhällsförändringar utifrån politiska antaganden är dömt att misslyckas. För att övertyga folkviljan krävs konkreta svar på alla de frågor som kommuninvånarna ställer samt garantier för att lugna alla de farhågor reformen ger upphov till.
Stöder frivilliga alternativ
Regeringspartiernas företrädare hänvisar till att de utgör en folkvald majoritet och därmed har mandat av folket att tvinga samman de åländska kommunerna, även om det sker mot kommuninvånarnas uttryckliga vilja. Den praktiska definitionen av kommunalt självbestämmande är satt ur spel då en grupp folkvalda företrädare på övergripande nivå använder sin påstådda demokratiska rätt att köra över folkviljan i 16 självstyrda kommunerna.
Vi inom Ålands Framtid är övertygade om att Ålands kommuninvånare är både kompetenta och mest lämpade att besluta om sin egen framtid. Eventuella förändringar i kommunstrukturen växer naturligt fram genom samarbeten inom vissa områden som över tid kanske övergår i överenskommelser om samgåenden.
Den politiska skammen
Att regeringen frivilligt skulle dra tillbaka sitt förslag om ny kommunindelning är föga troligt med tanke på den prestigeförlust det innebär, för att inte tala om den politiska skammen över alla bortkastade skattemedel som betalats för externa utredningar och den arbetstid regeringen och förvaltningens tjänstemän lagt ned på detta jättelika reformpaket.
Istället väljer regeringen att gå på offensiven och beställer ytterligare utredningar, trots att det är ytterst osäkert om lagpaketet ens klarar den juridiska kontrollen i Högsta domstolen, vilket regeringen är fullt medveten om. Den här typen av prestigestyrd politik in absurdum undergräver inte bara förtroendet för den sittande regeringen och dess stödpartier, utan skadar även tilltron till hela det parlamentariska systemet.
Tvångsgifte sällan bra
Om inte reformförslaget dras tillbaka bör det genomgå genomgripande förändringar innan det överlämnas till lagtinget. En av de mest centrala förändringarna är att ge kommunernas fullmäktigen suveränitet att fatta det avgörande beslutet om att slås samman eller att kvarstå som egen kommun.
Tvångsgifte leder sällan till lyckliga äktenskap.