Nyheter

Val 2019: Satsning på ekonomiskt utsatta och barn med speciella behov

• Skattefri folkpension upp till 15 000 € per år

Ingen pensionär ska behöva vända på slantarna varje månad för att få pengarna att räcka till. Därför ska våra mest ekonomiskt utsatta folkpensionärer med en inkomst upp till 15 000 € per år inte betala någon skatt alls.

Bortfallet i kommunalbeskattningen ska fullt ut kompenseras över Ålandsbudgeten.

God tandhälsa förlänger livet. Därför vill vi införa inkomstprövad fri tandvård för pensionärer.

Skattefri pension på inkomst upp till 15 000 € per år och inkomstprövad tandvård för pensionärer.

• Servicesedlar ökar valfriheten

Personer som på grund av ålder, funktionsnedsättning eller annat är i behov av kontinuerlig stöd och hjälp ska fritt kunna välja servicegivare med servicesedlar. Det ökar såväl valfriheten som servicenivån och skapar underlag för privata välfärdsföretag som ett komplement till den offentliga servicen.

Inför ett system med servicesedlar som skapar valfrihet för klienten.

 

• Säkerställ resurser till barnomsorgen

Det råder i vissa fall alarmerande personal- och resursbrist inom delar av barnomsorgen, särskilt i tillväxtkommunerna. Ökad arbetsbelastning till följd av ett ökat antal barn med annat modersmål, barn med speciella behov och ökat antal närvarotimmar gör att personal sjukskrivs och/eller slutar helt.

Det här leder till en dränering av kompetens samtidigt som det är mycket svårt att få tag i vikarier.

Behovet av utökade resurser förstärks av att den nya, sammanslagna barnomsorgs- och grundskolelagen ställer nya krav på den pedagogiska verksamheten.

Kommunerna måste i ett första skede skjuta till mer resurser där det behövs samtidigt som landskapsandelarna för barnomsorgen i enlighet ned den nya lagen omgående måste höjas. Barnen är Ålands framtid!

 

• Höjt barntillägg för ensamförsörjare

Ålands Framtid har under flera år kämpat för att barnbidragstillägget för ensamförsörjare ska höjas till 100 €. Då regeringen äntligen medgav behovet höjdes tillägget med 10 € till 60 €.

ÅF ger inte upp och fortsätter föreslå en höjning till 100 €. Samtidigt bör storleken på hemvårdsstödet ses över för att göra det lättare för föräldrar att vara hemma längre med sina barn. Trygga barn är glada barn.

Höj tillägget för ensamförsörjare till 100 € och se över storleken på hemvårdsstödet.

 

• Satsning på ungas hälsa

Åländska ungdomar mår sämst i hela landet. Särskilt unga kvinnor upplever psykisk ohälsa och utanförskap. Det visar en enkätundersökning från Institutet för hälsa och välfärd i Finland. Enligt enkäten uppger dessutom 20 procent av de kvinnliga eleverna på gymnasienivå att de blivit utsatta för sexuellt våld.

Siffrorna är alarmerande och måste tas på största allvar. Det åländska samhället måste vidta konkreta åtgärder för att stoppa all form av sexuellt våld och sexuella trakasserier samt förhindra att den psykiska ohälsan bland unga inte utvecklas till ett allvarligt folkhälsoproblem för nästa och kommande generationer.

Det krävs omgående en grundlig utredning av orsakerna till varför så många barn och unga mår dåligt och varför det sexuella våldet mot unga kvinnor uppges öka på Åland. Därefter bör en konkret handlingsplan tas fram där alla berörda verksamheter samarbetar brett med tillräckliga resurser.

 

• Godkänn svensk yrkesexamen

För att säkerställa tryggad tillgång på lärare inom grundskolans låg- och mellanstadium måste Åland införa ett eget valideringssystem som godkänner lärarexamen i Sverige. Då utbildningarna över tid varierar mellan Finland och Sverige kan inte Åland slaviskt hålla fast vid det finska regelverket för vad som är behörig examen på Åland. Dessutom stöter dagen system bort alla ålänningar som utbildar sig till låg- och mellanstadielärare i Sverige.

Åland ska med stöd av egen utbildningslagstiftning ha ett eget valideringssystem som godkänner lärarexamen i Sverige som behörighet att undervisa i grundskolans låg- och mellanstadium.

 

• Hållbar invandring och integration

Flyktingar och invandrare ska garanteras en fullgod integration i det åländska samhället. Det innebär att nyanlända aktivt ska informeras om vår allmänna, jämställda värdegrund och lagstiftning som vårt samhälle vilar på. Informationen ska vara obligatorisk.

Vidare ska alla erbjudas kurser i svenska (SFI) och samhällsorientering.Kurser ska ordnas såväl dag- som kvällstid och vara kostnadsfria och obligatoriska.

Samtliga kurser som rör integration av nyanlända ska finansieras över Ålandsbudgeten.

Obligatoriska, kostnadsfria kurser i samhällskunskap och svenska för alla nyanlända. 

 

 

• Alla har rätt att fatta

Omkring 14 procent av befolkningen har på grund av språk, läs- och skrivsvårigheter svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation. I Sverige har de flesta myndigheter och kommuner information på lättläst svenska.

På Åland är lättläst samhällsinformation sällsynt, vilket diskriminerar en stor del av befolkningen.

Ålands förvaltning och lagting ska införa lättläst samhällsinformation i alla sina digitala kanaler.

 

• Lev upp till FN-konventionen för funktionshindrade

All lagstiftning och alla samhällsbeslut ska ta hänsyn till FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I konventionen bestäms bl a funktionsnedsattas rätt att påverka beslut som berör dem enligt devisen: ”Inget som rör oss, utan oss”.

Trots att Åland godkände konventionen 2016 har Ålands handikappförbund inte aktivt bjudits in att delta i beredningen av viktiga lagar som berör funktionsnedsatta. Förbundet har i en skrivelse uppmärksammat regeringen om detta, men inte ens fått ett svar.

Funktionsnedsatta ska aktivt vara delaktiga i beredning av lagstiftning och beslut som berör dem.

 

• Respektera kommunalt självbestämmande

Ålands kommuner ska själva få bestämma över sin egen framtid. Att med tvångslagar och ekonomisk ”svälta räv”-taktik pressa fram en på förhand bestämd kommunstruktur är ansvarslös politik med tanke på kommunernas primära serviceansvar mot sina invånare. Dessutom strider den här typen av tvångsåtgärder mot den grundläggande kommunala självstyrelsen.

Kartan över Ålands kommuner kommer säkert att ändras, men låt det ta den tid det tar. Utfallet av samarbetet inom ”Kommunernas socialtjänst” (KST) visar vägen för mer överskridande kommunsamarbeten inom övriga sektorer. Eller inte.

Alla lagar om kommunreformen rivs upp och ersätts med beslut som stimulerar intresset för frivilligt samgående mellan kommuner, utifrån och med hänsyn till kommunernas ekonomiska och geografiska förutsättningar.

 

• Revidera landskapsandelarna till kommunerna

Den nuvarande regeringens ”svälta räv-”spel i syfte att påskynda kommunreformen måste stoppas. Tilldelningen av skattemedel via landskapsandelar till kommunerna måste gå hand i hand med ökade krav på kommunal service.

Omedelbart efter valet tillsätts en arbetsgrupp med företrädare för regeringen och kommunerna för att ta fram ett rättvist, konkret, förutsägbart och transparent system för landskapsandelar.

 

 

Tillbaka