Kalender
Tyvärr finns det inte något evenemag just nu, kika tillbaka inom kort!
Självstyrelsens utveckling ointressant
Den 28 oktober fanns en insändare med rubriken ”Är självstyrelsen ointressant?”
En sådan fråga får mig alltid att studsa till. Det visade sig att undertecknarna Leo Pahlman och Zacharias Kalm hade besökt det internationella seminariet ”Europeiska autonomier på väg mot självständighet”, som EFA och ÅF arrangerade i Mariehamn den 22 november, och till sin förvåning noterat att endast fyra av de ca 50 besökarna var lagtingsledamöter!
I ljuset av detta framstår inte frågan så provokativ, snarare mycket relevant. Precis som insändarskribenterna konstaterar är det bekymrande att så få av Ålands politiska företrädare ”inte tar chansen att lära sig om utvecklingen i omvärlden och hur våra syster-autonomier har nått resultat i sina förhandlingar med respektive centralmakt.”
Samtliga lagtingsledamöter hade dessutom fått en personlig inbjudan till evenemanget.
Det finns vissa saker som alla lagtingspolitiker ”måste stöda”, såsom miljön, vårt svenska språk och utvecklingen av självstyrelsen. Men då det kommer till daglig handling står ÅF allt för ofta ensamma. Det visade också uppslutningen på detta seminarium.
Speciellt de ledamöter som sitter med i Ålandskommittén för ny självstyrelselag borde absolut ha varit på plats för att synnerhet lära sig hur Färöarna kommit så långt de gjort på betydligt kortare tid än Åland haft sin självstyrelse.
Detta oengagemang är oroväckande och kan bottna i känslan av att vi har det ju så bra här på Åland, så varför bry sig. Vi har det bra, absolut, åtminstone tillsvidare. Men orsaken till att vi har det bra är beslut som togs inom politiken och näringslivet för länge sedan. Avsaknaden av beslut som bär det åländska samhället framåt är skrämmande frånvarande.
ÅF har en politisk vision om ett starkt utvecklat självbestämmande. Vår tro är att det skulle skapa instrument för att driva en politik som bär vårt samhälle även framöver.
Men utvecklat självbestämmande löser inget av sig själv. Vi måste också fylla det ökade självbestämmandet med kompetens och ansvarstagande. Men det är precis som Leo och Zacharias avslutar sin insändare:
”Passivitet och likgiltighet har aldrig gett resultat”.
Jag är också uppgiven över den passivitet och likgiltighet som de som makten haver på Åland har. Men att två unga män ser det här så klart inger ändå hopp inför framtiden. Tack för det.
Anders Eriksson (ÅF).