Nyheter

Finland banar väg för att slopa demilitariseringen – hotar även självstyrelsen

Finland står i beråd att höra vad de så kallade signatärmakterna anser om att Finland helt eller delvis slopar Ålands nästan 170-åriga demilitariserade status.
Det uppger utrikesministeriets rättschef Kaija Suvanto i onsdagens Hbl.

Uttalandet kommer dagen efter att Ålands Framtids Anders Eriksson i tisdags kritiserade lantrådet Veronica Thörnroos (C) för undfallenhet då det gäller att föra fram Ålands syn i säkerhetspolitiska frågor som direkt berör Åland.

– Till skillnad från våra nordiska systerautonomier Färöarna och Grönland förpassar sig Åland självmant till ett B-lag, förklarade Eriksson.

– Om vi tar fasta på det som lantrådet sa, att vi inte har behörighet att ha nå synpunkter leder det i förlängningen till att vi inte heller kan sträva till att få utökad behörighet. Oavsett hur viktigt det skulle vara för Åland, tillade Anders Eriksson i en intervju med Ålands radio.

Utredning snart klar

Samtidigt börjar finska utrikesministeriet bli klar med sin utredning om grunderna för Ålands nästan 170-åriga status som demilitariserad zon. Utredningen är beställd av president Sauli Niinistö.

Demilitariseringen tillkom som en del av fredsavtalet efter Krimkriget 1856 och bekräftades av Nationernas förbund 1921 genom den så kallade Ålandskonventionen.

De länder som skrev under konventionen var Finland, Sverige, Estland, Lettland, Polen, Tyskland, Danmark, England, Frankrike och Italien. Det är dessa länder som kallas signatärmakter.

Kontakta signatärmakterna

I en intervju i onsdagens Hbl avslöjar utrikesministeriets rättschef Kaija Suvanto att Finland står i beråd att officiellt fråga signatärmakterna om hur de ställer sig till att Finland tummar på demilitariseringen.

– Om vi utifrån utredningen skulle komma fram till att vidta åtgärder som har inverkningar på avtalet från 1921 skulle det förstås vara vår plikt att vara i kontakt med de andra parterna.

– Vi utreder vad som händer ifall vi skulle rucka på någon av klossarna och vilka våra möjligheter att vidta åtgärder är, säger Kaija Suvanto till Hbl.

Kommentar:

Att Finland nu drygt 100 år efter att Ålandskonventionen undertecknades lämnar dörren öppen för att officiellt kontakta signatärmakterna visar att den finska statsmakten vill ha ryggen fri att förändra Ålands demilitariserade och neutraliserade status.

En förändring av Ålands status skulle få omvälvande konsekvenser både för Åland och ålänningarna som levt med demilitariseringen i nästan 170 år.

Även om Åland berördes av både första och andra världskriget skulle ett befästande och en ständig militär närvaro på våra öar även i fredstid omvandla Åland till ett reellt militärt subjekt och därmed även ett konkret militärt mål.

Påverkar även självstyrelsen

Ett ingrepp i demilitariseringen skulle även direkt påverka självstyrelsen eftersom dessa två tätt hänger ihop och utgör en helhet som garanterar Ålands internationella särställning.

Skulle signatärmakterna ge sitt medgivande till att Finland gör ingrepp i demilitariseringen banar det i förlängningen väg för att Finland även börja rucka på självstyrelsen eftersom även den vilar på ett beslut av Nationernas förbund 1921.

Hotar vårt svenska språk

Att självstyrelsen till skillnad från demilitariseringen och neutraliseringen bygger på den internationella folkrätten, antagen av Förenta nationerna (FN), väger i dessa dagar lätt med tanke på vad som sker vår omvärld där folkrätten sällan eller aldrig tillämpas eller efterlevs.

En ständig närvaro av finsk militär och Natostyrkor på Åland skulle även sätta en stor press på Åland som enspråkigt svenskt, vilket i praktiken skulle bli omöjligt om självstyrelsen samtidigt inskränks.

Ålänningarna måste agera

Ålands Framtid brukar framhålla att vi ålänningar inte kan ta självstyrelsen för given. Till detta kan vi nu tillägga att vi inte heller kan ta demilitariseringen för given.

Då utrikesministeriets rättschef lämnar dörren öppen för eventuella förändringar i Ålands demilitariserade status måste vi ålänningar agera.

Vi kan inte stillasittande se på då vår tillvaro och hela vårt samhälle hotas av omvälvande förändringar som påverkar grunderna för Ålands existens av idag.

Ålands Framtid

Tillbaka