Nyheter

Ålands Framtid går i opposition – ”Omöjligt att förverkliga vår politik under hot”

Ålands Framtid lämnar regeringssamarbetet.
– Vi kan inte delta i ett samarbete som inte följer regeringsprogrammet och där egna initiativ möts med hot om uteslutning, förklarar ordförande Peggy Eriksson.

Ålands Framtid (ÅF) meddelade sitt beslut om att lämna regeringssamarbetet vid en presskonferens på förmiddagen i dag. Enligt partiets ordförande Peggy Eriksson har beslutet växt fram under en längre tid och föregåtts av grundliga diskussioner i partistyrelsen.

– Vi kan inte stå bakom den förda politiken och ges inte utrymme för egna initiativ, därför har en enig styrelse har kommit fram till att vi har bättre möjligheter att föra fram vår politik i opposition, säger Eriksson.

Hot om repressalier

Kritiken mot regeringssamarbetet finns på många plan. Rent sakpolitiskt har regeringen varken följt eller levt upp till skrivningarna i regeringsprogrammet, som ÅF var med och arbetade fram. Som regeringsparti har ÅF försökt påverka i enskilda frågor, men utan framgång. Initiativ har i stället bemötts med hot om repressalier från lantrådets sida, till exempel uteslutning från regeringssamarbetet, berättar Peggy Eriksson.

Lagtingsledamot Anders Eriksson med direkt insyn i regeringssamarbetet instämmer och säger att ÅF:s initiativ och förslag i form av motioner till lagtinget och insändare i tidningarna inte tagits väl emot av lantrådet.
– Det är väl ingen hemlighet att det är rätt stökigt i regeringssamarbetet.
Han beskriver regeringspartiernas gruppledarmöten på måndagar som verkningslösa:
– Det förs inget protokoll, ingenting och leder ingenstans.

Urartade i pajkastning

Även då regeringspartiernas ordförande möts leder det sällan till någonting konstruktivt, menar Peggy Eriksson. Ett exempel är det mötet som hölls direkt efter att landskapsregeringen dömts till tio miljoner euro i skadestånd för den avbrutna upphandlingen av elhybridfärjan.
– Jag trodde att vi skulle diskutera sakfrågan. I stället urartade mötet i pajkastning om vem som sagt vad i lagtinget. Jag blev minst sagt förvånad.

Rent sakpolitiskt har den sittande regeringen inte åstadkommit mycket, menar ÅF. En central fråga där regeringen fullständigt misslyckats är revisionen av självstyrelselagen som blev ett fiasko. Utgångspunkten från åländsk sida var att det skulle tas fram ramlag där Åland fritt kunde ta över behörighetsområden som inte uttryckligen tillhör Finland. Det resulterade sedan i 18 punkter med områden som Åland kunde ta över.

– Nu finns fyra punkter kvar, som berör frågor som är helt ointressant för Åland, konstaterar den mångårige lagtingsledamoten Brage Eklund, viceordförande i partistyrelsen.

Anders Eriksson menar att tolv år av resultatlösa förhandlingar med fog visar att Finland inte har något intresse av att utveckla och modernisera självstyrelsen.
– Vi måste ut på den internationella arenan för att det eventuellt ska hända något.
Eriksson är även bekymrad över det åländska ointresset för självstyrelsen.
– Självkänslan för ett utökat självbestämmande är svag bland ålänningarna, vilket tycker att är sorgligt.

Frivillighet blir tvång

En annan viktig fråga, som dessutom går stick i stäv med regeringsprogrammet, är hanteringen av kommunstrukturen som enligt programmet ska bygga på frivilliga samgåenden mellan kommuner. Brage Eklund påminner om att Centern var det parti som var mest kritiskt till den förra regeringens förslag till kommunreform, som delvis byggde på tvång.
– Nu lägger samma parti fram ett förslag om kriskommuner som är ännu mer tvingande och som fullständigt kör över kommunernas självbestämmande. Det kan vi inom ÅF inte på något sätt stå bakom.

ÅF är även starkt kritiskt till regeringens hantering av landskapsandelarna, där lagtinget påför kommunerna nya och utökande åtaganden utan att det kompenseras ekonomiskt.
– Generellt handlar det om ett underskott till kommunerna på cirka sex miljoner euro per år, förklarar Eklund.

Anders Eriksson säger att han har försökt göra vad han kan för att öka den ekonomiska överföringen till kommunerna och även föreslagit att landskapsandelarna ökas med två miljoner detta år. Förslaget röstades ned av lagtinget och mötte kritik internt inom regeringen.
– Samtidigt bör man komma ihåg att landskapets utgifter har stigit med 25 procent sedan 2015, påpekar Eriksson.

Utgå från barnens bästa

Den reviderade barnomsorgslagen som ger utökad rätt för hemmavarande föräldrar till heldagsplats för barn är även ett beslut som ÅF inte stöder. Linda Jansson, ny medlem i partistyrelsen, brinner för frågor som rör barns och ungas välmående. Hon påpekar att lagen inte föregicks av någon barnkonsekvensanalys.
– Det skylldes på tidsbrist. Men så får det inte gå till. All lagstiftning måste vara rättssäker. Barnomsorgslagen ska ju i första hand utgå från barnperspektivet, inte tillvarata föräldrarnas intressen. Vi vet inte hur barnen påverkas av ännu längre dagar på dagis.

Inte heller föregicks ändringarna i barnomsorgslagen av någon analys kring konsekvenserna för barnomsorgen i stort och den redan mycket hårt belastade personalen samt hur det i sin tur påverkar barnen. Inte heller finns någon utredning över hur den utökade subjektiva rätten till heldagsplats påverkar kommunernas ekonomi.

Överlevnadsfråga för företagen

Även i det här fallet har ÅF försökt påverka och föra fram sin åsikt i en motion till lagtinget samt på insändarplats. Initiativet möttes liksom tidigare av kritik inom regeringen. Samma sak gäller ÅF:s initiativ om förebyggande åtgärder kring ungas psykiska ohälsa, förklarar Linda Jansson.

Andra frågor som ÅF är missnöjt med är hur regeringen hanterar är skattegränsproblematiken.
– Det handlar om en överlevnadsfråga för våra företag, konstaterar Peggy Eriksson.
Hon tillägger att EU-kommissionen nu diskuterar ett nytt regelverk som kan komma att ytterligare försvåra gränshandeln för Åland.
– Vi måste agera nu.

Bjud ut tunneln på totalentreprenad

Även regeringens hantering av skärgårdstrafiken är undermålig. Enligt ÅF skjuter regeringen den, liksom många andra stora, viktiga frågor framför sig genom att tillsätta utredningar i stället för att ta beslut.
Brage Eklund säger att ÅF stöder tanken om en tunnel men att frågan inte avancerar. Han ifrågasätter varför inte hela projektet bjuds ut på totalentreprenad, enligt konceptet offentlig och privat samverkan.
– På så sätt skulle man få fram en slutgiltig kostnad för tunnelprojektet, i stället för att hålla på att diskutera ett uppskattat pris i det oändliga.

Eklund påminner samtidigt om att ÅF i sitt valprogram föreslår att spränga upp Ekholmssund för att förbättra och förkorta färjepasset till Föglö.
– Och då talar vi om betydligt mindre pengar, påpekar han.

Stort missnöje bland anställda

På frågan om det brister i ledarskapet från lantrådets sida, hänvisar Anders Eriksson till en undersökning som visar att endast var tionde anställd inom landskapsförvaltningen rekommenderar det som arbetsplats.
– Det talar väl sitt tydliga språk om att någonting måste göras. Jag har påpekat att vi måste ta tag i detta men det viftas bort av lantrådet.

På frågan om ÅF tänker sälla sig till de stora oppositionspartierna Lib och S, svarar Anders Eriksson:
– För oss är sakfrågorna som avgör, vi är öppna för samarbeten med alla partier.

Självständighet möter kritik

Vid presskonferensen ställs även frågan om ÅF tystat ned sin vision om ett självständigt Åland. Anders Eriksson medger att tanken på självständighet möter kritik. Men, menar han, i första hand handlar det nu om att utöka Ålands självbestämmande.

Anders Eriksson säger att han i dag på morgonen, innan presskonferensen, mejlade lagtingsgrupperna om ÅF:s beslut att stiga av regeringssamarbetet. På frågan hur det kommer att mottas av i första hand lantrådet, svarar Eriksson:
– Återstår att se.

Tillbaka