Åland behöver sin egen digitalisering
Just nu debatterar lagtinget en agenda för digitalisering av det offentliga Åland – den övergripande förvaltningen, kommuner och kommunala förbund.
I lagtingsdebatten om den ”nya” digitala agendan lyfte vår lagtingsledamot Anders Eriksson en väldigt viktig sak, som tar sitt avstamp i ”Vad händer sen?”. Att helt ”handsfree” ansluta sig till det finländska social- och hälsovårdssystemet KANTA, som Åland socialdemokrater förfäktar, kommer att urholka vårt svenska språks ställning och meningen med vår autonomi att skapa egna lösningar som är anpassade för oss.
Ge bort behörighet
Så länge Åland delar finsk lagstiftningsbehörighet är alla digitala tjänster i grunden på finska. Att aktivt förlita sig på finska digitala systemtjänster är att ge bort egen behörighet, rätten till vårt svenska språk och samtidigt ge upp inför finsk struktur och tankesätt. Ett exempel på det är John Holmbergs (Lib) förslag att låta vårt eget fordonsregister uppgå i det finska.
Vi kan inte fortsätta med att urholka självstyrelsen genom att ständigt införlivas i gigantiska finska system som inte beaktar det lilla samhällets förutsättningar. Vi måste tänka själva, satsa våra egna pengar på det vi behöver och stoppa skatte- och språkläckaget till Finland.
Kraftigt på efterkälken 
Åland har hamnat kraftigt på efterkälken i frågor om digitalisering. Vi har ”duttat” lite här och där i stället för att satsat på digitala helhetslösningar anpassade för våra svenskspråkiga, självstyrelsepolitiska behov. Ett ledsamt exempel på dessa ”projekt” är det offentligt ägda ÅDA Ab som slukat och slukar miljontals euro skattemedel utan att bidra till att betala bort Ålands enorma digitala skuld.
Vår lagstiftningsbehörighet ger oss rätt att skapa välfungerande, digitala servicekanaler utifrån våra egna, specifika förutsättningar och behov. Talet om att vi är hänvisade till mastodonta digitala system, dimensionerade för länder med miljontals invånare pratar strunt. Åland kan anpassa egna, rationella digitala lösningar helt enligt våra specifika behov utan att det äventyrar vår offentliga ekonomi. Dessutom återbetalar sig dessa investeringar mångfalt på sikt genom minskad offentlig sektor.
Exempel från Färöarna
Ett autonomt samhälle som Åland ska givetvis även ha hela beskattningsrätten i egna händer. På så sätt kan vi styra och anpassa både inkomster och utgifter enligt våra behov. För detta går det att bygga upp rationella, digitala beskattningssystem utifrån exempel från både vår nordiska systerautonomi Färöarna och Estland.
Vill vi bevara och utveckla vår självstyrelse kan vi inte samtidigt hålla på att dränera densamma genom att ansluta oss till finska digitala service- och välfärdssystem. Även om vissa tjänster finns på svenska är de i grunden på finska och kommer så att förbli. Det ställer även krav på kunskaper i finska för allt fler offentliga tjänster på Åland, vilket diskvalificerar merparten av våra unga ålänningar, som efter högskole- och universitetsutbildning på annan ort vill återvända hem och med sin kompetens vara med och bygga vårt samhälle.
En fortlevnadsfråga
Det här är ytterst allvarligt och handlar om en fortlevnadsfråga för Åland som svenskspråkig autonomi.
Bästa lagtingsledamöter! Kom bort ifrån det finska mastodonttänket. Tänk ett extra varv för en åländsk lösning som beaktar Ålands storlek, behov och svenska språkets ställning inom ramen för vår självstyrelse.
Ålands Framtid