Vi kräver akut stöd till jordbrukarna
Läser med bestörtning om jordbrukarnas situation. Bristen på foder efter sommarens extremtorka göra att ett flertal djurgårdar på Ålands tvingas lägga ned eller kraftigt minska sina besättningar. Mejeriet har brist på mjölk samtidigt som slaktköerna blir allt längre.
När ska Ålands regering fatta att situationen är akut och att delar av vår så viktiga primära livsmedelsproduktion håller på att duka under? Och att den produktion som upphör högst troligen försvinner för gott.
Läget är akut
Vi talar om en akut kris där både människors och djurs välmående står på spel. Att ha djur hemma på gården som varken har mat eller kommer till slakt ger vilken jordbrukare som helst känslan av uppgivenhet och hopplöshet.
Även potatis- och spannmålsodlarna har det knapert. Att efter denna odlingssäsong med extrem torka med minimala skördar som följd endast bli erbjuden räntestödslån som någon sorts konstgjord andning är skrattretande eller begråtansvärt.
Krävs direkta stöd
Elementär företagsmatematik visar med all tydlighet att det inte hjälper att erbjuda våra redan hårt ekonomiskt ansatta jordbrukare räntestöd för nya lån. För att rädda det som räddas kan krävs:
• Direkta ekonomiska stöd
• En fungerande samordnad import av foder
Regeringen har utlovat stödåtgärder i en tilläggsbudget i december. Hittills har de inte nämnt något om direkta krisstöd till jordbruket. I stället talas det om ytterligare räntestödslån.
Krisstöd i övriga Norden
Regeringen i Sverige har tagit beslut om 1,2 miljarder kronor i ett nationellt krisstöd med anledning av torkan 2018. Under år 2019 utlovas 760 miljoner kronor i stödåtgärder för jordbruket. Dessutom har ett förslag om sänkta slakteriavgifter om 60 miljoner kronor för år 2018 lagts.
Regeringen i Finland har i sitt budgetförslag ett krispaket på sammanlagt 86,5 miljoner euro.
Ålands regering erbjuder räntestöd och sätter sitt hopp till att även åländska jordbrukare får ta del av Finlands krispaket.
Ordna fodertransporter
För att undvika djurlidande behövs omgående fungerade fodertransporter till Åland. Att frakta grovfoder på passagerarfärjorna har visat sig svårt eftersom det klassas som farligt gods. Därför bör det undersökas ifall fodertransporterna kan skötas med fraktfartyg.
Det fraktas exempelvis kontinuerligt stora mängder virke och pappersmassa från Åland till Sverige. En tanke kunde vara att dessa fartyg fraktar foder hit och träprodukter tillbaka.