Nyheter

Vi måste fånga upp unga i utanförskap

Våra barn och ungdomar mår psykiskt allt sämre. I undersökningen ”Hälsa i skolan” 2017 uppgav 16 procent av eleverna i högstadiet och gymnasiet att de känner ångest. Det är innebär nästan var sjätte elev.

Orsakerna är många, t ex stress, prestationsångest och jakt på bekräftelse. Den ständiga uppkoppling på sociala medier gör att unga i dag lever i ett ständigt informationsbrus, där det fysiska samtalet riskerar hamna i skuggan.

Vårt ständigt uppkopplade och därmed krävande samhälle skapar även utanförskap där barn och unga har svårt att hitta en meningsfull tillvaro och en personlig plan för framtiden: Vem är jag? Vad betyder jag? Vad är jag bra på? Vad kan jag bidra med?

Utgående från statistik för de tio senaste åren finns i dag på Åland uppemot 300 barn och unga som varken studerar eller jobbar. Det innebär cirka 10 procent, eller var tionde ålänning mellan 15 och 24 år.

Statistiken bygger på uppgifter från offentliga register, bl a från beskattningsregistret. Siffrorna publiceras av Åsub och bör därmed tillmätas stor trovärdighet.

Andelen NEETs (Not in Education, Employment or Training) på Åland ligger i paritet med Finland men är betydligt högre än i Sverige. Statistiken visar att andelen ”sysselsättningslösa” ökar med åldern. Bland ålänningarna i åldern 25–29 år stod 2015 ca 13,9 procent (16,2 procent för kvinnor och 11,9 procent för män) utanför utbildningssektorn och arbetsmarknaden.

Det här skrämmande siffor och visar tydligt på behovet av att fånga upp ålänningar som riskerar utanförskap i så tidigt ålder som möjligt.

Ungdomshuset Boost gör ett fantastiskt arbete genom att välkomna och stöda utsatta ungdomars väg till utbildning, arbete och en meningsfull sysselsättning. Boost visar även att samarbete och samverkan mellan olika myndigheter och organisationer fungerar i praktiken. Därför är det oerhört viktigt att hitta former för att utveckla verksamheten och att samhället aktivt ställer upp med såväl ekonomiskt stöd som uppdaterad lagstiftning.

I grunden handlar det om vår syn på människovärdet hos personer, som inte förmår att på egen hand skapa sig en menings- och betydelsefull, produktiv tillvaro i vårt välfärdssamhälle.

I den nya socialvårdslagen införs en skyldighet att rapportera om ett barn eller ung person t ex hoppar av skolan. Det ställs även krav på att det sociala trygghetsnätet fångar upp dessa personer och erbjuder stöd. Det är bra och minskar konkret risken för utanförskap för berörda årskullar efter att lagen träder i kraft.

Men samhället måste även göra allt för att försöka nå dessa närmare 300 barn och unga som redan befinner sig i en utsatt situation. Det är inte helt enkelt, men utifrån de registeruppgifter som redan finns bör man kunna göra en kartläggning för att försöka nå dessa personer.

Ett annat sätt är att skicka ut en enkät till ett urval av personer mellan 15 och 24 år. Eventuellt kunde åldersspannet höjas något för att även nå de lite äldre, men fortfarande unga som står utanför samhällsgemenskapen.

Att vänta tills personerna i fråga tvingas söka om hjälp från social- eller sjuk- och hälsovården är varken människovärdigt eller ut samhällssynpunkt kostnadseffektivt. Vårt välfärdssamhälle ska erbjuda och motivera alla medborgare till en meningsfull tillvaro att kunna förverkliga sig själva.

Därför anser Ålands Framtid att landskapsregeringen under året initierar att det genomförs en enkätundersökning i syfte att nå barn och unga personer som befinner sig utanför utbildningssystemet och arbetsmarknaden.

Tillbaka