Nyheter

Så kan Ålandsrörelsen fått nytt liv

I augusti 1917 grundades en folkrörelse som kämpade för att Åland skulle återförenas med moderlandet Sverige. Drygt 100 år senare har kamplusten tynat bort, även om det historiska intresset till viss del lever kvar. Vill ålänningarna göra sin röst hörd i dag krävs engagemang för att skapa opinion på det internationella planet. Någon annan väg finns inte.

Så kan man sammanfatta den historiska expertpanel som i onsdagskväll diskuterade Ålandsrörelsens betydelse i dag. Publiken i den nästan fullsatta filmsalen i Ålands museum fick sig en ordentlig dos detaljerad åländsk 1900-talshistoria vid Ålands Framtids föredrags- och diskussionskväll under ledning av moderatorn Göran Lindholm.

Kvällen inleddes med ett illustrerat föredrag av lektor Dan Nordman som berättade om orsakerna till Ålandsrörelsens födelse i augusti 1917 och de första strapatsrika kampåren.

Vid sidan av de mer kända namnen lyfte Nordman fram lemlänningen Nandor Stenlid som den verkliga eldsjälen. Det var Stenlid som genom sina högt uppsatta kontakter i Sverige sonderade den svenska politiska terrängen för en återförening.

Danne Sundman och Andreas Qvarnström visade ett bildspel från sitt besök på Bernadottebiblioteket i Stockholm där dokumenten med ålänningarnas vädjan om en återförening med Sverige finns bevarade. Bland alla underskrifter hittade Sundman flera släktingar.

Efter detta vidtog en paneldiskussion med inbjudna experter på åländsk nutidshistoria. Historielektorn Gyrid Högman berättade om den turbulens och det internationella maktspel som föregick Nationernas förbunds beslut 1921 om att tilldela Finland suveräniteten över Åland med tillhörande självstyrelse och folkrättsliga garantier.

Forskaren Kenneth Gustavsson uppehöll sig vid fredsförhandlingarna efter andra världskriget 1945 då ett visst hopp om upprättelse för nederlaget 1921 föddes bland ålänningarna. Som ett alternativ till återförening med Sverige framfördes nu självständighet för Åland.

Men hoppet släcktes snabbt, inte minst av segermakten Sovjetunionen. Även neutrala Sverige förhöll sig kallsinnigt till tanken, liksom Finland.

Politikerveteranen och före detta lantrådet Ragnar Erlandsson träffade personligen frontfigurer för Ålandsrörelsen och gav en detaljrik och personlig exposé över den skakiga väg som självstyrelsen färdats på fram till i dag. Han redogjorde även för hur olika politiska grupperingar på Åland slutligen växte fram till dagens partier.

Historikern Olle Sjöstrand fyllde i med intressanta detaljer och lyfte bland annat fram ålänningarnas politiska ointresse under flera decennier efter självstyrelsens tillkomst. I en lång rad av val till dåvarande landstinget röstade knappt en fjärdedel av ålänningarna. Det var först på 1960-talet som antalet röstande började öka.

Tidigare lagtingspolitikern och ministern Anders Eriksson (ÅF) koncentrerade sig på att belysa kampårens betydelse för dagens ålänningar. Väldigt lite, konstaterade han och räknade upp ett antal orsaker:

– Åland lider av ett ”Fat cat syndrome” och vi utgår från att allting löser sig av sig själv.

– Till följd av stor inflyttning, inte minst från Svenskfinland, har Åland inte samma homogena befolkning som 1917.

– Bland ålänningarna finns en stor okunskap om självstyrelsens historia viket gör det svårt att skapa perspektiv och se helheter.

Diskussionen hamnade in på hur ålänningarna kan få sin röst hörd i dag och i framtiden. Panelen var överens om att förhandlingar med Finland inte är en framkomlig väg, det visar historien och även de pågående, motiga förhandlingarna om en ny självstyrelselag. EU bryr sig inte om nationella minoriteters rätt.

Tvärtom visar fallet med självständighet för Katalonien att det europeiska samfundet vid varje försök till folkrättslig utbrytning stöder nationalstaten, i det här fallet Spanien.

Den enda framkomliga vägen för ålänningarna är att på egen hand skapa intresse och opinion för Ålands sak ute i världen.

– Vi måste ut på den internationella arenan, annars blir det inget, konstaterade Anders Eriksson och möttes av en rungande applåd från publiken.

 

Tillbaka