Nyheter

Regeringen saknar kontroll över kostnaderna

I Ålandstidningens ledare den 18 januari belystes regeringens brister på nödvändig utveckling och förnyelse i landskapsförvaltningen för att få en hållbar offentlig ekonomi med en talande metafor: ”att sila mygg och svälja elefanter”.
Lantrådet och finansministern bemötte kritiken och i en insändare den 20 januari och är naturligtvis av en helt annan uppfattning. De förklarar också var de stora kostnadsposterna finns inom den offentliga sektorn, vilket borde vara ganska tydligt för var och en. Att kostnadsökningarna till hälften beror på att pensionsutgifterna ökar beror på att landskapet har en stor pensionsskuld att betala. Men om det sägs inget.
I samma tidning skriver en f.d. landskapsrevisor att ”politikerna saknar i dag ett helhetsgrepp över landskapets ekonomi, ingen har det så kallade helikopterperspektivet” och fortsätter med att regeringen kunde lära sig mycket av den kommunala sektorn vad gäller kostnadseffektivitet.
Vi är tydligen flera som är av den uppfattningen att väldigt lite har gjorts för att förbättra landskapets organisation och få kontroll på verksamheternas kvalitet och kostnadseffektivitet.
De reformer som gjorts från landskapets sida, senast gymnasiereformen, visar också på det. Verksamheten blev efter reformen mer byråkratisk och mycket dyrare i drift. Kostnaden per elev på Åland var redan före reformen 30-50 % högre än i jämförbara omkringliggande skolor.
Man kan fråga sig om, eller hur regeringen nu jobbar för att förbättra organisationen och minska byråkratin inom skola och sjukvård? Med effektivare organisation och mindre byråkrati kunde produktiviteten kanske ökas 10-20 %.
Oavsett vilka bortförklaringar som ges är det övergripande ansvaret för hållbarheten i vår nordiska välfärdsmodell regeringspartiernas. De har det politiska ansvaret för hur den offentliga verksamheten organiseras och finansieras och att den sköts på ett professionellt och effektivt sätt.
I landskapsregeringens särskilda ansvar ingår naturligtvis att se till att vi skattebetalare får så mycket valuta för våra skattepengar som möjligt. För att klara det måste man se till att organisationen är ändamålsenlig, att verksamheterna har realistiska mål som följs upp, att de konkurrensutsätts och utvärderas.
Oavsett om tjänsterna produceras i privat eller offentlig regi måste utföraren utmanas vad gäller kostnadseffektivitet, kvalitet och innovation. För att detta ska komma till stånd krävs att det finns en systematisk utvärdering enligt tydliga kriterier för kvalitet och effektivitet. 
Utan ovanstående instrument för att utvärderalandskapets verksamheter kommer kostnaderna fortsätta att öka. Utan politisk kontroll.
Rolf Granlund (ÅF).

Tillbaka