Nyheter

Det enda borgerliga budgetalternativet

Ålands Framtid säger nej till att finansiera landskapets ökade budgetunderskott under 2014 med PAF-medel. Istället bör medlen från penningautomatföreningen satsas på insatser för att stimulera näringslivet och öka ålänningarnas köpkraft.
Det är den röda tråden i Ålands Framtids ändringsförslag i budgeten för 2014.
Trots allt tal om ”budget i balans 2015” innehåller landskapsregeringens budgetförslag ett fortsatt stort budgetunderskott nästa år på nästan 10 miljoner euro. Om man även räknar in förbrukade reserver i den så kallade utjämningsfonden blir det samlade (ackumulerade) underskottet de fem senaste åren hisnande 81,8 miljoner euro i slutet av 2014!
Görs inget drastiskt kommer dessutom landskapets kassa snart att vara tom. Och utan pengar till löner, pensioner och andra nödvändiga utgifter måste landskapet gå till banken och låna.
Landskapsregeringen utgör således allt annat än ett ekonomiskt föredöme. Förvaltningen tillåts svälla och kostnader finansieras genom att vältra över allt större ekonomiskt ansvar på kommunerna och i slutändan på skattebetalarna. Merparten av kommunerna aviserar redan nu höjda skatter nästa år. 
För att kompensera sin oförmåga att skära i verksamhetsutgifterna vill landskapsregeringen nu pumpa in PAF-miljoner även i den ordinarie verksamheten, vilket i sig är ohållbart på lång sikt. Det kan liknas vid en cortison-injektion som lindrar för stunden men som inte botar själva sjukdomen.

Ålands Framtid säger bestämt nej till att PAF-medel ska finansiera landskapets ordinarie verksamhet. Istället måste verksamhetsutgifterna minska för att anpassa kostymen till den ekonomiska verkligheten. För att få ordning på samhällsfinanserna föreslår ÅF att landskapets verksamhetsutgifter minskas med 5 procent nästa år, undantaget ÅHS där det föreslås mindre inbesparingar på administration.
Förvaltningen måste helt enkelt banta eftersom finanserna inte tillåter att konsumtionen ohämmat växer år från år. Det gäller att hitta nya, mer effektiva arbetssätt för verksamheten, där t ex stora rationaliseringsvinster säkert går att uppnå genom en modernisering och konkurrensutsättning av verksamheten. Vad gäller ärendehantering befinner sig landskapsregeringen på den digitala stenåldern, vilket också till en del avspeglar sig på arbetssätt och arbetstänk.
Istället för att pumpa in PAF-medlen på att göda den redan överstora verksamheten ska penningautomatmedel läggas på insatser att stimulera näringslivet. Ett aktivt näringsliv är motorn i det åländska samhället som genererar skatter och arbetsplatser.
För att ytterligare stimulera företagen föreslår ÅF, som en punktinsats, att Åland inför ”Nordens lägsta samfundsskatt”!
Vidare ska medlen från PAF läggas på insatser för att öka köpkraften och minska det ekonomiska trycket på kommunerna. Därför föreslår Ålands Framtid bland annat att:
– landskapsandelarna indexjusteras nästa år, i syfte att motverka skattehöjningar i kommunerna
– sjukkostnadsavdraget införs fullt ut, så att den som blir sjuk inte även ska lida ekonomiskt
– införande av ett allmänt avdrag på 2 procent, så att alla skattebetalare får lite mer i plånboken.
Extra fokus vill Ålands Framtid sätta på att motverka barnfattigdom genom att nästa år fördubbla ensamförsörjartillägget. Allt för många barn får inte möjlighet att på lika villkor delta i aktiviteter och annat på grund av att familjen helt enkelt inte har råd. Så ska det inte vara i ett modernt välfärdssamhälle.
Ålands Framtid vill även satsa på livslångt lärande och eget boende för våra funktionshämmade, där samhället bör sätta resurser och politisk kraft på att hjälpa alla till en meningsfull sysselsättning och till ett eget hem.
Redan i debatten om samhällsservicereformen i början av juni sa Ålands Framtid bestämt nej till att det bildas ett nytt kommunalförbund för att sköta den sammanslagna socialservicen. Erfarenhet visar nämligen att kommunalförbund inte fungerar i praktiken. Därför föreslår ÅF att den samordnade socialservicen inordnas under landskapet. På så sätt blir också finansieringen mer solidarisk.
Men innan ÅF tar ställning till själva reformen som sådan vill vi se konkreta utredningar över den så kallade samhällsservicereformens effekter, praktiska och framför allt ekonomiska.
Som ett led i att få ordning på samhällsfinanserna uppmanar Ålands Framtid landskapsregeringen att omgående inleda förhandlingar med Finland om en justering av avräkningsgrunden för klumpsumman, alltså den pott pengar som Åland får tillbaka för alla de skatter och avgifter ålänningarna betalar till staten varje år. Självstyrelselagen säger uttryckligen att klumpsumman ska justeras om förutsättningarna förändras.
Sedan grunden för dagens klumpsumma slogs fast 1993 har mycket förändrats och Åland går miste om mycket pengar för varje dag som går utan att avräkningsgrunden ändras.
Att inte justera klumpsumman är direkt oansvarigt gentemot Ålands folk.
Ålands Framtids lagtingsgrupp.

Tillbaka