Nyheter

Seminarium om de åländska kommunernas framtid

Ålands Framtid anordnade i tisdags (den 25 oktober 2550), i Lagtingets auditorium, ett seminarium om de åländska kommunernas framtid. Gästföreläsare var Katarina Fellman, utredningschef vid ÅSUB, samt Daniel Dalén, kommunsekreterare i Jomala.

Debattledare Brage Eklund; ”Den senaste tidens många diskussioner runt kommunernas framtida möjligheter och eventuella kommunsammanslagningar kräver mer insyn och fakta kring problematiken och möjligheterna. Genom att anordna detta seminarium hoppas vi (ÅF) att åtminstone en del av frågorna skall klarna och att seminariet kan utgöra plattform för det fortsatta arbetet och diskussionen kring den kommunala framtiden.”

Första föredragshållare var Katarina Fellman som presenterade en utredning om små kommuners utmaningar i framtiden. Utredningen är ett samprojekt mellan ÅSUB, Färöarna och Island eftersom dessa tre regioner har stora likheter i kommunstruktur och -förvaltning.

Förutom det ekonomiska underlaget och de kommunala problembeskrivningarna, visar rapporten att antalet kommuner på både Färöarna och Island är betydligt fler till antalet än på Åland, men att invånarantalet i kommunerna är jämförbara. Medan det av åländska kommuner finns 1 av 16, har 19 av 48 färiska kommuner och 38 av 104 isländska kommuner ett invånarantal färre än 250. Upp till 1000 innevånare har Färöarna 18 kommuner, Island 34 kommuner och Åland 8.

Både Island och Färöarna har sedan 1990 genomfört kommunsammanslagningar och därmed minskat antalet kommuner. Island från 204 till 104 (2003) och Färöarna från 50 till 35 (2005). Erfarenheter från Island av kommunsammanslagningarna visar att små perifera kommuner kunnat motverka avfolkning, att kostnaderna inte sjunkit men att serviceutbudet ökat och att kommuninnevånarna varit för sammanslagningar medan de kommunala ledarna varit emot.

Rapporten visar också upp ett antal frågor som beslutsfattarna bör ta ställning till:

– Kan man åtgärda de strukturella problemen utan kommunsammanslagningar?

– Blir små resurssvagare kommuner starka om de går samman?

– Motverkar kommunsammanslagningar småskalig serviceproduktion?

– Varför anses regionalpolitiken snarare utgöra ett problem än en möjlighet för små och perifera kommuner?

– Kommer kommuninnevånarnas krav på service att öka i takt med att kommunerna blir större?

– Kan de nya, större kommunerna möta invånarnas krav?

Som avslutning konstaterades att kommunsammanslagningar i allmänhet föregås av mycket nära kommunalt samarbete och att små kommuner går samman med större och resursstarkare. Endast i undantagsfall har någon uppföljning skett av effekterna från sammanslagningarna.

Daniel Dalén redogjorde för den förstudie som gjorts om kommunsammanslagning mellan Jomala och Mariehamn. Förstudien tar endast upp de rent ekonomiska värdena och konstaterar att både Mariehamn och Jomala har en nedåtgående ekonomisk trend, men att det är osäkert om man ekonomiskt kan vinna något på en sammanslagning. Den avgörande faktorn är möjligheten till landskapsandelar.

I förstudien har man studerat en utredning inför en eventuell kommunsammanslagning av kommunerna Bräcke och Ragunda i östra Jämtland som skulle få ett jämförbart antal kommuninnevånare med Jomala/Mariehamn.

Denna utredning visar att vinster kan uppstå genom:

– image; positivt varumärke

– förstärkning av kompetens i ledningen

– samverkan i kommunal verksamhet, vinster är dock svåra att mäta och bör inte överskattas

– styrka i förhandlingar med till exempel övriga myndigheter

På minussidan finns:

– förluster i nuvarande image

– ökad ”bymentalitet” och revirkänsla

– omställningskostnader

I förstudien har också en SWOT-analys genomförts som i korthet visar att en kommunsammanslagning mellan Jomala och Mariehamn skulle ha:

starka sidor som

– Mindre bypolitik

– Minskad detaljstyrning

– Förstärkning av kompetensen inom tjänstekåren

– Större rättssäkerhet

– Överlappande förvaltning kan rationaliseras

– Samverkansfördelar i kommunal verksamhet

– Utökad service för invånare i f.d. Jomala

– Större möjligheter att stödja olika projekt inom t.ex. kulturen, turismen samt näringslivet

– Större möjligheter att hålla skatteprocentsatsen nere

– Starkare målstyrning

svaga sidor som

– Minskad närdemokrati

– Svårare att greppa den ekonomiska helheten då organisationen blir större

– Längre beslutsvägar

– Eventuellt längre väg till servicepunkterna

– Kommunen måste vara med och betala Mariehamns högre servicenivå och personalintensivare verksamheter.

– Avståndet mellan tjänstemännen och medborgarna ökar

– Risk att driftkostnader per invånare för den kommunala verksamheten ökar

– Omställningskostnader

– Ökning av friktionskostnader

möjligheter som

– Större chans att vara med och konkurrera om kvalificerad arbetskraft

– Starkare röst gentemot utomstående aktörer

– Drivmotor för hela det åländska samhället

– Ännu attraktivare inflyttningskommun

– Starkare ekonomisk bas vilket t.ex. kan gynna näringslivsutvecklingen

hot som

– Utvecklingen av landskapsandelssystemet, kan en Robin Hood-effekt uppstå?

Seminariet avslutades med en diskussion med många frågor, men också tankar och förslag till möjliga lösningar. Enigheten var stor om att den kommunala framtiden är oviss men att kommunsammanslagningar måste både debatteras och utredas i högre grad innan några sådana beslut kan tas.

Erik Schütten
Språkrör Ålands Framtid

 

.

Tillbaka