Nyheter

Svar av EU-kommissionen angående hembygdsrätten

Ålands Framtid får svar av EU-kommissionen angående hembygdsrätten
Andreas Dahlén (ÅF) formulerade följande frågor till EU-kommissionen genom European Free Alliance parlamentariker Bernat Joan i Marí (Esquerra Republicana de Catalunya) i syftet att reda ut kommissionens syn på de juridiska förhållanden som rör hembygdsrätten:
”Vid förvärv av egendom på Åland måste en fysisk eller juridisk person inneha hembygdsrätt. Enligt finländsk nationellrätt måste en juridisk person inneha finskt medborgarskap för att erhålla hembygdsrätt.
Artikel 3 i protokoll 2 i Finlands, Sveriges och Österrikes anslutnings föredrag fastslår att Finland skall se till att alla fysiska och juridiska EU medborgare likabehandlas på Åland.
Är det kommissionens åsikt att kravet på finskt medborgarskap vid förvärv av egendom är i enlighet med artikel 3 i protokoll 2 (Ålands protokollet). Vid ett ja, ser kommissionen hembygdsrätten som en förlängning av finsktmedborgarskap. Vid ett nej, är det kommissionens åsikt att alla EU medborgare, om de möter alla formella kriterier, bör ha möjlighet att erhålla hembygdsrätt på Åland.
Vilka åtgärder föreslår kommissionen att vidta för att hembygdsrätten inte skall diskriminera medborgare från andra medlemsstater.”
Den 15 november 2006 publicerade kommissionen svaren på parlamentariker Bernat Joan i Marís frågor rörande den åländska hembygdsrätten. EU-kommissionens uttalande i detta ärende är inte juridiskt bindande dock kan det utgöra ett underlag för att kräva ett förhandsavgörande från EG-domstolen vid en eventuell prövning av Hfd.
Kommissionens syn på denna fråga var som väntat mer pragmatisk än formell. De bryr sig över huvudtaget inte om hembygdsrättens formella betydelse då detta är som sagt en nationell fråga. Dock ställer de kravet att alla rättigheter som återfinns i EG-rätten skall på lika villkor delges alla EU-medborgare. Resultatet är att den lagstiftade formella hembygdsrätten som sådan är oväsentligt i kommissionens ögon så länge inte EU-medborgare diskrimineras i frågor rörande jordförvärv och näringstillstånd.
Eftersom samtliga EU-medborgare kan erhålla undantag i frågor som rör EG-rätten, argumenterar kommissionen, är lagstiftningen som sådan inte av diskriminerande karaktär då den erbjuder EU-medborgare likartade rättigheter som finländska medborgare. Vidare hävdar kommissionen att tillämpningen av lagstiftningen inte heller på något sätt får innebära inskränkningar av EU-medborgares rättigheter i fall som rör EG-rätten. D.v.s. EU-medborgare som varit bosatta på Åland i minst fem år skall ha samma möjlighet att köpa egendomar varhelst de önskar på samma villkor som en finländare med likartade förutsättningar.
Idag inskränks EU-medborgares rättigheter på Åland. Till exempel får inte icke-finska EU-medborgare förvärva egendomar som inte är anslutna till ett planerat bostadsområde. Detta medför att nuvarande tillämpning av lagstiftningen strider mot EG-rätten.
M.a.o. har landskapet Åland och finska staten med nuvarande lagstiftning inte kunnat garantera principen om likabehandling av EU-medborgare inom öriket. Således förestår en nödvändig förändring av den nuvarande lagstiftningen.
Den mest uppenbara lösningen på detta problem är att omvandla hembygdsrätten till ett åländskt medborgarskap. Detta är det bästa sättet att juridiskt garantera att alla EU-medborgare likabehandlas i frågor som rör hembygdsrätten och EG-rätten.
Att EU-medborgare enligt nuvarande lagstiftning endast kan verka i det åländska samhället genom ett undantag är i sig själv diskriminerande. De grundläggande rättigheterna som hembygdsrätten medför är för många ålänningar således inte självklara. Deras liv och leverne bygger inte på en rättighet utan på ett undantag. Med andra ord måste den nuvarande lagstiftningen förändras så att alla ålänningar, och inte bara de med finländskt medborgarskap, garanteras samma rättigheter. .

Tillbaka