Ett Svenskpråkigt Åland

                                                           

 

.

 

Ett SJÄLVSTÄNDIGT ÅLAND 

                                  Vår långsiktiga vision                  Läs mer

 

.

 

Ett UTVIDGAT SJÄLVBESTÄMMANDE

Vi måste ta ETT större ansvar för Åland, när Den finska staten Låter bli

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ali MoudaniB

.
Teaterskola
Kultur i verkligheten, i möten och samverkan med andra människor.

En satsning på den planerade teaterutbildningen i anslutning till Ålands
musikinstitut vore ett konkret steg mot ökad kulturell aktivitet för unga,
säger Ove Andersson, partisekreterare men också kulturpolitisk
talesperson för Ålands Framtid till Ålands radio.

Partiet säger också att kulturarvet bevaras bäst genom att användas,
inte konserveras och vill se en snabb lösning på den 100 år gamla konflikten
mellan museala intressen och markägarna i Långbergsöda. Är marken
arkeologiskt värdefull ska den lösas in, säger Andersson.
Om Ålands Framtid och kulturpolitiken i dagens upplaga av Kulturen.

Lyssna på inslaget i Ålands radio här: 

http://www.radiotv.ax/kulturen/kultur-pa-riktigt-inte-skarm-det-vill-alands-framtid-se 

.

Kandidater-gruppbild-20151-webb

Namn Lagtinget   Kom.valet
ANDERSSON Gunder Ja   Finström
ANDERSSON Ove Ja   Mariehamn
BOMAN Isac Ja   –
DAHLBLOM Johnny Ja   Jomala
EKLUND Brage Ja   Eckerö
ERIKSSON Anders Ja   Jomala
ERIKSSON Brigitta H Ja   Mariehamn
ERIKSSON Pia Ja   Lumparland
GRANLUND Rolf Ja   Mariehamn
GUSTAFSSON Lisa Ja   Mariehamn
HANSEN Clas-Folke Ja   Mariehamn
JANSSON Magnus Ja   Eckerö
JOHANSSON Birgitta Ja   Mariehamn
JOHANSSON Ulla Ja   Mariehamn
JONSSON Axel Ja   Mariehamn
KALM Zaharias Ja   Mariehamn
KARLSSON Lasse Ja   Mariehamn
KARLSSON Sören S Ja   Mariehamn
KLINGBERG Dick Ja   Jomala
KOSKINEN Glenn Ja   Jomala
LANDSTRÖM Jonny Ja   Mariehamn
LINDH Kurt-Ove Ja   Mariehamn
LINDVIK Ulf Ja   –
MOUDANIB Ali Ja   Mariehamn
PÅVALL Anders Ja   Mariehamn
QVARNSTRÖM Andreas Ja   Lemland
SCHÜTTEN Erik Ja   Sund
SCHÜTTEN Fanny Ja   Sund
SCHÜTTEN Mia Ja   Sund
SEGERSTRÖM Hanna Ja   Jomala
SINDÉN Jesper Ja   Finström
SMULTER Peggy Ja   Jomala
von SCHANTZ Alexandra   Mariehamn
WIDENGREN Joel   Eckerö
.

Jo, du läste rätt, Åland är verkligen förlorat. I varje fall för de som vill ha en vit kristen monokultur på Åland.

Åland ”förlorades” redan på 1800-talet då människor från Tsarrysslands alla hörn strömmade till och stannade i decennier för att bygga Bomarsund. Under 1800-talet grundades också Mariehamn och den internationella sjöfarten tog fart. En på alla sätt multikulturell epok. Grunden till det moderna åländska mångkulturella samhället lades alltså tidigt och utgör själva fundamentet till det välmående trygga välfärdssamhälle vi har idag.

Med inflyttningen har en mängd andra språk, kulturer och religioner funnit vägen till det åländska samhället. Trots detta är svenska fortfarande det absolut dominerande språket. Kulturerna har på ett självklart sätt integrerats i det åländska. Religionerna utövas utan övertoner.

Den här mycket framgångsrika integrationen är sannolikt det som fått delar av omvärlden att misstolka Åland som ett ”vitt kristet monokulturellt” samhälle.

Inför höstens lagtings- och kommunalval har vi ålänningar för första gången ”berikats” med några främlingsfientliga ”alternativ” som försöker övertyga en alltmer irriterad omgivning om att inflyttare plötsligt utgör ett hot. Debatten påstås enbart handla om att begränsa flyktingmottagningen där många känner otrygghet på grund av de svenska problemen och den tilltagande islamiseringen runtom Europa.

Det bakomliggande motivet är betydligt mer djupgående än så. I själva verket handlar det om att begränsa inflyttningen av icke nordbor; är du inte vitskinnad kristen nordbo ska du inte ha på Åland att göra. EU-fientligheten och misstron mot den fria rörligheten hos xenofoberna har sina förklaringar.

Men utan internationaliseringen och det multikulturella riskerar det åländska samhället att tappa en mycket stor del av det som skapar välfärd och nödvändig utveckling här på Åland. Det åländska samhället har helt enkelt inte råd med främlingsfientlighet.

"Det åländska samhället har
inte råd med främlingsfientlighet"

Vi ska absolut ta flyktingproblemen och radikaliseringen på allvar. Åland berörs av utvecklingen i världen som alla andra. Men lösningen är inte att välja bort självklar medmänsklighet och att förskrämt huka sig bakom stängda gränser.

Det som fungerat och finslipats på Åland i drygt 150 år kommer att fortsätta att fungera. Vi ska fortsätta att kalla våra invandrare för inflyttare och integrera dem i det åländska samhället. Utan främlingsfientlighet och onödiga övertoner.

Ingen makthavare på Åland är så verklighetsfrånvänd att man skulle låta det åländska samhället översvämmas av flyktingar. Alla är överens om att det är resurserna som bestämmer och att Åland är ett litet samhälle.

Alla påståenden om motsatsen är skrämselpropaganda från fullblodsegoister som inte skulle lyfta ens lillfingret för att hjälpa någon annan än sig själva och som absolut inte vill ha konkurrens om tillgångarna.

Våra makthavare har däremot inte skött sitt jobb som de borde. Flykting- och integrationspolitiken måste finnas på agendan som en naturlig del av den politiska vardagen. De främlingsfientliga grupperingarna har i praktiken fått fria händer att sprida sin dynga.

Frånvaro av flykting- och integrationspolitik under ordnade förhållanden får allvarliga konsekvenser. Initiativet förloras till grupperingar som snabbt hamnar i ett polariserat ställningskrig där känslorna får styra i stället för förnuftet.

"Känslorna får styra
istället för förnuftet"

De som känner sig osäkra får inga trovärdiga svar på sina frågor och riskerar att bli offer för propagandan om att samhället svikit en av sina viktigaste plikter, att säkra invånarnas trygghet. Trots att alla fakta klart och tydligt visar på motsatsen.

erik wp250Åland är inte Sverige eller Finland. Här kan alla fortfarande känna sig helt trygga så länge främlingsfientligheten inte tillåts ta över och skapa rädsla och konflikter.

Det finns andra alternativ till de etablerade partierna än Sverigedemokrater, Sannfinländare och hemsnickrade motsvarigheter för den som vill ha förändring utan att tvingas ta främlingsfientligheten på köpet.

Erik Schütten (ÅF)
Kandidat i lagtings- och kommunalvalet

.

Den långdragna Greklandskrisen är ett talande exempel på svårigheten att hålla ihop en union med 28 olika ekonomier och kulturer. Den grekiska krisen har gett upphov till en debatt om EU:s framtid där kritikerna har fått vatten på sin kvarn.

Med akut ekonomisk instabilitet, en ständigt ökande byråkrati och en oförmåga att hantera en växande flyktingström börjar allt flera stora medlemsländer att ifrågasätta unionens roll och funktion. I de stora sammanhangen har Åland som en liten minoritetsautonomi ingen roll i det som nu sker. Trots det finns det all anledning att göra en konsekvensanalys och starta en debatt om Ålands framtida relation till EU.

Ska vi bara foga oss i att prisdumpningen på mjölk till följd av handelskriget mot Ryssland hotar de åländska mjölkgårdarna och därmed Ålands enda mejeri? Eller att stöden till primärnäringarna ständigt försämras och krånglas till och att vi inte tillåts jaga sjöfågel på våren? Ska vi finna oss i att merparten av den åländska regeringens lagberedningsarbete går åt till att uppdatera och implementera EU-regler?

EU-flagga01 svDet har blivit dags att utvärdera 20 år av unionsmedlemskap och återuppväcka den diskussion som fördes 2003 och 2004 då både Ålands Framtid och Obunden samling motionerade om att utreda konsekvenserna av ett EU-utträde. Men finns det faktiskt någonting vi kunde vinna på det?

Den största långsiktiga utmaningen är tveklöst att EU är byggt för stora stater och strukturer och att byråkratin logiskt nog konstrueras därefter. På Åland får därför våra jämförelsevis små myndigheter lägga större delen av sitt arbete på att hålla sig uppdaterade med EU-regelverk som sällan kommer att beröra - eller än mindre utveckla - vårt småskaliga Åland. Med god vetskap om detta fenomen har samtliga Europas mikrostater valt att inte gå med i unionen. I dag klarar de sig alla galant genom olika samarbetsavtal med unionen. San Marino använder som känt euro som valuta och präglar egna mynt, trots att de varken är med i EU eller EMU.

Ett annat exempel på ett lyckat utanförskap är den autonoma ögruppen Färöarna som länge har haft Ryssland som marknad för sin så viktiga fiskexport. Färingarna säljer fisk till Ryssland som aldrig förr tack vare att de står utanför EU och således inte omfattas av den ryska handelsblockaden. Tack vare Färöarnas litenhet påverkas heller inte säkerhetspolitiken.

I grunden är EU trots allt ett fredsprojekt som har växt långt utanför den ursprungliga tanken att om handla istället för att kriga med varandra.

Men hur ser det då ut för den åländska EU-handeln? 2011 gick 75 % av vår varuexport till Finland och bara 10 % till Sverige, vilket visar att EU:s inre marknad inte för åländsk del har blivit den stora succé vi förväntade oss när vi gick med i unionen för 20 år sedan. Tvärtom verkar den nya skattegränsen snarare ha befäst Finland som vår viktigaste marknad, när Ålands ambition bakom EU-inträdet faktiskt just var att kunna vidga sin kundkrets.

Åland är, precis som Färöarna, samtidigt för litet för att hota Europas säkerhet vare sig i eller utanför unionen. Därutöver mår alla gamla strukturer och sanningar bra av att granskas kritiskt och vi menar därför att en utredning om ett alternativ till EU i syfte att ytterligare öka utbytet av kunskap, idéer, arbetskraft och kapital med omvärlden borde läggas till grund för en konstruktiv framtidsdebatt under nästa mandatperiod.

I Storbritannien har denna diskussion pågått länge och en aktiv debatt om olika alternativ kulminerar snart då britterna folkomröstar om ett utträde år 2017. Vi menar att en motsvarande diskussion även borde föras här på Åland, men istället utifrån ett genomarbetat objektivt faktaunderlag där konsekvenser och möjligheter som följer av ett utanförskap framgår.

Inte minst kunde det få fart på diskussionen i Helsingfors om att lösa en av de stora bristerna med dagens åländska EU-medlemskap: att vi inte ens har en plats i Europaparlamentet och kan påverka den EU-lagstiftning vi själva binds av dagligen.

Överväger fördelarna nackdelarna med dagens EU-medlemskap?

Ett seriöst och analytiskt svar på frågan skulle utan tvekan ge oss bra underlag inför kommande beslut om vårt förhållande till unionen.

Styrelsen för Ålands Framtid

 

.